när natten blir dag
Det som hindrar och begränsar mig mest i livet är min oförmåga att känna något överhuvudtaget.
Dessutom är jag för feg och har ingen aning om vad det egentligen är jag vill ha, men jag kanske ramlar in Riche någon gång även om sannolikheten är liten idag.
Kanske är det som de säger, jag kanske aldrig hittar någon som du.
Egentligen är det väl bara så att en vill ha det en inte kan få och när en väl får det finns inte illusionen av lycka kvar, så hur ska jag veta?
Varför utsätter jag mig för total förstörelse och varför njuter jag av det? Varför älskar jag när mitt liv är en sorglig röra och varför utgår alla mina val i livet från en tv-serie?
Varför dras jag till det som förgör mig?